Tröstshopade

Idag har jag inte varit varken nån rolig morsa eller sambo. Har varit konstant irriterad och gnällig.

Tröstshopade på förmiddagen, ett nitbälte till Erik och en kepa till Ellen.
Mats skakade oförstående på huvudet när jag visade upp mina fynd. Han sa inget, men ibland säger blickar mer än tusen ord....

The Refreshments o Status quo

I torsdags slängde jag iväg ett mail till tidningen Barometern, i hopp om att vinna biljetter till The Refreshments o Status quo i Slottsruinen. Insåg igår när Mats hämtat in tidningen att vi vunnit. Då blev det justeringar i dagsschemat.
Med lite strul , trix och list fixade vi dagens viktiga göromål OCH fick tag på villiga barnvakter.

Kvällen var super. Som vanligt är det så många småsaker som jag uppskattar så mycket mera nu än tidigare. Bara det att få åka så många mil i bilen, själva, bara Mats o jag är en lyx. Att kunna springa in i en affär och handla lite god picknick utan att behöva strula med bilbälten i bilstolarna, ha koll på barnen och diskutera om vi har råd med en klubba eller inte är skönt. Att kunna sitta i solen intill slottsruinen och ta en öl i lugn och ro.

Spelningen var en positiv överraskning både från förbandet o huvudbandet.
The Refreshments imponerade på mig med sitt fartiga och rockiga framträdande.
Fullt ös hela tiden.
Status quo funkade också fortfarande på mig. Även om jag var lite skeptisk från start.
Trodde att jag möjligtvis lyssnat mig less på deras 25 år gamla låtar. Men icke.

Vänner

Att samla på sig lite ytligt bekanta, vänner som man träffar nån gång då och då eller att ha många man hälsar på när man är på stan. Det är en sak.
Men att lyckas hitta en ny bästis - det är något helt annat.
Då krävs det lite mer. Lite mer engagemang. Lite mer personkemi.
Lite mer av någonting man inte riktigt kan förklara.

Jag har i alla fall haft turen och gjort det.
Efter att ha lämnat mina enda nära vänner för 3 år sedan när vi flyttade så trodde jag att denna gemenskap kommer jag aldrig mer att få uppleva.
Men det har jag fått göra. Och det är jag tacksam för, tant Jenny.

Money talks

Igår em satt Erik och pratade med morfar Roy.
Jag satt i ett annat rum, men råkade höra konversationen:

Erik: -Min mamma har inga pengar.

Morfar: -Har hon inte?

Erik: -Nej, inte några alls. Vi har inga pengar.

Morfar: -Men hur gör ni då? Då kan ni ju inte köpa mat?

Erik: -Nej. Det finns i frysen. Vi äter den. Så plockar vi blåbär i skogen.


Ett exempel på talesättet "Av barn och fyllehundar får man höra sanningen".

Nu är det dock inte så illa.
Tror han fick det ifrån det faktum att när vi är på stan brukar han fråga:
-Jag vill ha den. Har vi några pengar? Då blir svaret oftast -"Nej Erik, vi har inga pengar"

Men jag tyckte morfar såg lite orolig ut för ett tag....

Dagen igår blev en jobbig dag

Dagen igår blev en jobbig dag.

För det första är Erik o Ellen riktiga sömntutor. Efter gröten förvandlades de istället till 2 hyperaktiva o uttråkade barn. Tog med dem till Snickarjockes för diverse inköp. Det var ingen lätt match. Att hålla reda både på dem och på 3 meters lister i brädgården.

Efter det åkte vi till Kvantum med en låååång inköpslista. Jag bad till Gud fader att detta skulle gå lindrigare. Det gjorde det. Eftersom jag glömt plånboken hemma så fick vi vända i redan på parkeringen. Och åka hem igen utan mat.

Eftermiddagen såg ut som förmiddagen. Bara bus, bråk och jäkelskap från barnens sida. Vad får de all sin energi och sin fantasi ifrån?

Klockan 15.00 började jag längta tills Mats skulle komma hem. Det höll jag sedan på med i knappt 3 timmar, fram till klockan var kvart i 6.

Jag önskar jag hade räknat alla gånger jag sa "nej" eller "aja-baja" igår. Definitivt rekord!

Hoppas på en bättre dag idag.

Renovering

Att det finns par som "renoverar sönder" sina förhållanden förvånar mig inte ett dugg.

Det är lätt att man blir irriterade på varann.
Alla jag diskuterat saken med håller med om att värst är det framåt slutet av bygget. Då pengarna börjar ta slut. Till den fasen kom vi ganska snabbt eftersom vi båda är måna om att hålla nere våra bolån så gott det går.

Vi har ändå klarat oss rätt bra hitills.

Största diskussionerna har gällt vem som gör vad.

Jag vill vara med och lära mig av Mats. Jag vill inte bara göra småskit som att måla o kapa lister.

Mats är en riktig man när det gäller prioritering av vad som är roligt och inte. Saker som är tunga, maskiner som låter högt och sågar med långa blad. Det är macho! Då är han snabb på att hålla sig framme.
Sen när det kommer till att måla en fönsterkarm eller så, då tryter entusiasmen.
Då är han bra på att hitta på undanflykter.

Sen kommer vi till det faktum att vi dessutom har två barn. Det frestar på det också. Men vi kan inte klaga. Vi har två underbart tålmodiga barn som tultar omkring och med varsin egen tumstock. Timme ut och timme in.

Idag jobbar Mats.
Jag har lovat barnen att vi ska göra nåt kul. Erik vill åka till ÖB. Sen vill han få följa med till Snickar-jockes. Och så vill han ha en tablettask.
Det är skönt att de inte har så höga krav i den åldern...

Ernst

Nån som såg Ernst Kirchteiger när han lagade Skaldjurstårta förra veckan? Lät verkligen himmelskt gott.

Receptet finns på recept.nu

Jag ska åka o handla ingredienser idag. Nån som redan testat?

Ett inlägg om min far

På tal om naturbegåvning ( se föregående inlägg) så undrar jag nu.... håller min pappa med mig?

I inlägget om "Kvinnans plats..." råkade jag omnämna honom som "Min store tjocke far".
Kanske inte så värst genomtänkt. Inte om man tänker på att det kommer en julafton med julklappar inom en inte allt för avlägsen framtid.

Givetvis menade jag inte att han är stor och tjock.
Han är som vilken 60-åring som helst. Men med lite mer energi. Och lite fler idéer. Och mycket, mycket fler projekt på G.

Så är han snäll. Inte mot alla, men han är snäll mot de som förtjänar det.
Han är framför allt snäll mot alla de som inte har det så lätt.
Han är nog den allra bästa vän man kan ha om man är hund, barn med frånskilda föräldrar, ungdom med spår efter en trasslig uppväxt, ensam mamma från vilken gubben stuckit, alkoholist eller bara lite efterbliven.

Så är han tuff. Skittuff mot dem som inte förtjänar hans godhet.
Han är en kaxig buffel. Spydig i sina kommentarer. En bråkstake utan dess like.
Att bli ovän med honom är inget jag rekommenderar.

Skall jag mynta ett citat om min far blir det:

Han kan vara tuff, kaxig och bufflig

- men jag kan se hans nallebjörnssjäl ändå

naturbegåvning

Ibland inser jag inte själv vilken naturbegåvning jag är då det gäller att uttrycka sig i svenska språket. ; )

Som inlägget om Systembolaget tex.
Inte förren fröken J länkat till min blogg och ett citat insåg jag hur bra det egentligen var.

"Skillnaden mellan att ha lite pengar på kontot
eller
pyttelite pengar på kontot är egentligen skit samma"