Virserum

Igår em. efter jobbet åkte vi till Virserums marknad. Det var flera år sen vi var där, och att det blev så var mest en tillfällighet. Det visade sig dock vara en bra spontanidé.

Erik älskade att gå på marknad. Han stod länge, länge vid godisstånden och vid leksaksavdelningarna och tittade. Han fick 20 kronor att ha i sin ficka. Dessa spenderade han på en gräddbulle och en påse blandad frukt.

Jag mindes tillbaka på min barndom när jag såg honom. Hur gigantiskt ett marknadsfält var i mina barnögon. Hur gott såg inte godiset ut? Och hur enormt stora var inte karusellerna?
Ett aber i min barndom var dock att jag inte tålde sötsaker. Jag kräktes efter varje marknad. Efter varje gång jag lyckets övertala mamma att köpa spunnet socker. Jag kräktes efter varje födelsedagstårta. Och efter varje portion chokladpudding.

Jag, för min del, spenderade mina pngar på blommor. Har ingen aning om vad de olika plantorna heter. Men det blir nog fint på Hanes väg.

Ellen fattade nog ingenting. Hon var nöjd så länge hon fick tulta runt i det höga gräset på egen hand.

Mats spenderade inte ett öre. Som vanligt. Han har inte så stort behov av shopping som Erik och jag. Och tur är väl det....